söndag, mars 23, 2008
eli eli lema sabachtani?
Jag vet inte säkert om jag lever.
Jag vet inte säkert om jag vill.
Mina fötter är pulver, min brutna rygg. Vi orkar inte sånt här. Vi gör inte det, jag lovar. Vi gråter oss till sömns i en konstant roterande kaffekvarn när kotorna spräcks. Det där krasande ljudet, det är inte råttor i väggarna. Det är jag, som går sönder hela jävla tiden. Och ändå --
and i believe that we'll conceive to make in hell for us a heaven
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du skriver vackert och är vacker. Rena bingolotto.
Skicka en kommentar